Johannasnackarskit

Jag var och spelade fiol idag, och altfiol. Då fick jag veta vad som händer om man helt enkelt inte orkar öva. Därför borde jag nog träna till Kemi provet nu. Så jag slipper skämmas igen. Men jag orkar inte. Det tar emot. Jag är nog förlamad i benen.. orkar inte resa mig. Orkar inte röra mig. Spanska läxan ligger där borta och längtar efter mig. Jag längtar inte efter den. Det är ungefär som att gå upp på mornarna. Snart, snart och när det har gått en stund så säger man; snart, snart igen. Snart ska jag göra läxan, snart ska jag träna till provet.
Snart, snart.
Mina tuggummin är slut och det gör mig ledsen. Jag är så desperat och ego, att jag ångrar att jag bjöd mamma på ett i Lördags. För om jag inte hade gjort det, så kanske jag skulle ha ett kvar nu.
Det här blev lite flumm, men det gör inget, så nu blir det mera flumm.

Nej det blev det inte föresten. Spanska läxa! Nu!