Grattis MoDo
Grattis MoDo, måste jag väl säga. Hellre det än Linköping. Men det skulle ha vart Brynäs, det skulle det. Sådetså.
jag spelar i landslaget :)
Innebandy idag på idrotten, och jag äger ju verkligen på det. Men vi lyckades iallafall övertala Anna att ha två grupper. En lätt och en svår. Jag va i den lätta och mitt lag vann med 8-5 :) och om inte Nisse och Matte hade vart i andra laget hade vi typ vunnit med 10000000000-0, sådeså :P. För Matte spelar liksom innebandy och Nisse har gjort de tror jag.
Sen kanske jag ska på teater med typ Matte och Amanda eller vilka de nu va, men fårse, jag vet inte än. Pjäsen hette Matilda, ni vet den där tjejen som kan trolla med ögona...typ.
Älskar, älskar inte...
Fyfan, jag orkar inte det här. Allt känns bara värdelöst och onödigt just nu...
Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag än tänker att jag ska göra så känns det fel på nått sätt. Jag vill bara sova tills det är över och jag inte behöver bekymra mig om det längre, om det nu nägonsin kommer gå över.
shit vad hemskt det här lät, det är inte så att jag tänker ta livet av mig eller nått, men nästan.
Jag funderar på att sluta spela fotboll. För ett år sen levde jag för fotbollen, men sen dom la ner vårat gamla lag, så har jag helt tappat lusten, jag saknar SIF så mycket att det gör ont! Stensätra har träning idag, jag vet att jag är välkommen, att det bara är att komma om jag vill. Eller vänta nu, är jag verkligen det? Är inte det där med att känna INTE känna sig välkommen en anledning till att INTE fortsätta? Hade jag känt mig välkommen så hade det här anlagligen inte varit ett problem. För jag tycker att det är roligt att spela fotboll, det gör jag. Men inte lika mycket som förut. Det kommer aldrig mer bli som förut, aldrig, det är lika bra att inse. Faan vad ska jag göra?
Jag kan i vilket fall inte gå på träningen idag, inte sen heller. ÅÅHH! Jag vet inte, om jag slutar med fotboll, vad har jag då egentligen kvar? HJÄLP MIG!!
Jag vet inte vad jag ska göra, hur jag än tänker att jag ska göra så känns det fel på nått sätt. Jag vill bara sova tills det är över och jag inte behöver bekymra mig om det längre, om det nu nägonsin kommer gå över.
shit vad hemskt det här lät, det är inte så att jag tänker ta livet av mig eller nått, men nästan.
Jag funderar på att sluta spela fotboll. För ett år sen levde jag för fotbollen, men sen dom la ner vårat gamla lag, så har jag helt tappat lusten, jag saknar SIF så mycket att det gör ont! Stensätra har träning idag, jag vet att jag är välkommen, att det bara är att komma om jag vill. Eller vänta nu, är jag verkligen det? Är inte det där med att känna INTE känna sig välkommen en anledning till att INTE fortsätta? Hade jag känt mig välkommen så hade det här anlagligen inte varit ett problem. För jag tycker att det är roligt att spela fotboll, det gör jag. Men inte lika mycket som förut. Det kommer aldrig mer bli som förut, aldrig, det är lika bra att inse. Faan vad ska jag göra?
Jag kan i vilket fall inte gå på träningen idag, inte sen heller. ÅÅHH! Jag vet inte, om jag slutar med fotboll, vad har jag då egentligen kvar? HJÄLP MIG!!
Föralltid
Stensätra känns helt OK, men jag saknar mitt älskade SIF. Faan tjejer det är ju kul att spela fotboll i regn.
Varför kom ni inte? Jag saknar er <3
Överst från vänster: Lisen, Jag, Ante, Emma, Hanna, Elin, Tova
Nedersta från vänster: Diddi (Sofie), Matilda, Ronja, Evelyn, Lina, Julia + alla andra som inte va med när vi knäppte kortet. Vi ägde i Vansbro. PUSS<3
Brynäs
Brynäs